Välkommen till min blogg!!!

Välkommen till min blogg!!!

tisdag 29 maj 2012

“Tanks, more please!”

 “Tanks, more please!”
I vår värld så räknar vi det mesta, kilon, kalorier, hur mycket saker man har, hur mycket pengar vi har & hur många vänner vi har. Allt gemför vi med människor runt omkring oss…
Men varför!?
Varför kan vi inte bara säga tack, mer tack! Inte till mer saker, men till mer utav livet. 
Kanske lever vi redan i det perfekta livet!?
Ett liv som vi lever ”insieme”, tillsammans på Italienska.
Insieme, simul, ïmpreuna, juntos, tillsammans!
5 kilo mer eller mindre, spelar ingen roll.
Ny bil eller rostig spelar ingen roll.
En miljoner eller 500 kronor spelar ingen roll.
100 vänner eller 2o spelar ingen roll.
Så släpp alla upp räkningar och tillsammans kan vi säga tack till livet och be om mer!
Oavsett vad du äger eller vad väger, så är DU älskad.

tisdag 15 maj 2012

Rumänien = Lycka!!!!


Nu har jag ändå varit i Sverige i två dygn, nu skulle jag kunna packa om resväskan och åka tillbaka till Rumänien.
Men jag tror inte att det är själva landet som jag längtar tillbaka till det är mer alla människor & all kärlek som man får känna när man är där nere!
Men men det är ganska roligt att vara hemma också i morgon & på torsdag har jag 10 st Balfrisyrer som ska göras & är det något jag gillar är det uppsättningar, så från soliga Rumänien till Jämtland o Kreatvitet i mängder- Jag gillat! :D 
Insperationen & kerativitet är på TOPP!  




måndag 14 maj 2012

An incredible week that can not be described in words!

NUU har det landat 25 ungdomar från jämtland, vars leenden avslöjar att de upplevt något speciellt!
Något speciellt, något som ingen av oss kommer att glömma!
                Jag ska försöka beskriva vad det är som vi har upplevt men det är väldigt svårt att lyckas beskriva med ord hur det verkligen är nere i Rumänien & vill du komma bort en vecka och uppleva något som du aldrig kommer att glömma bort, åk ner du också till Rumänien & berätta sedan för mig hur du tyckte det var!

Men innan jag berättar sätt på denna låten:
http://www.youtube.com/watch?v=yq1H3l7kyYU&ob=av2e

 Jag låter den här bilden börja min beskrivning, här i Tauts har jag den största delen varit & jobbat under min vecka där nere!
I Tauts finns det ett antal stugor som har fungerat som en camp ditt gatubarn kunnat komma och bo, men nu har det blivit för slitet och nya avlopps ledningar vart tvugna att fixas för att de ska få hållas öppet.
Även nere i Rumänien finns det regler enligt EU för vad som ska finnas och inte finnas för att man ska få ha gatubarnen där.
       Så första dagen så började vi med att fortsätta gräva ett dike som det senare kommer en bild på ännu djupare eftersom att grävmaskinen inte nåde längre ner.
Så vi har haft lera på de mesta, men vi har varit fyllda av lera med såna stora leenden & det har nästan varit en tävling om vem som efter dagens slut varit mest fylld av lera.


I Sverige när man gräver ett dike och ska lägga ner ett rör så gör man det ganska enkelt med de flesta olika maskiner, men här hade vi inte riktigt samma möjligheter så de mesta fick ske för hand.
På bilden är rören ner grävda av sand och på väg att täckas igen.
    Men trots att det är ett hårt arbete att gräva och jobba i värmen har vi alla gjort det med leenden och skratt för att veta att man gör något , något som gör skillnad. Något som hjälper till så att de kan öppna upp Tauts igen så att gatubarnen kan komma tillbaka och kunna bo i fungerade stugor gör att man vill gräva tusentals diken.

Men det är inte bara vi ungdommar från Jämtland som har gräv & arbetat med dessa diken, nej det är ett helt gäng goa grabbar & tjejer som redan var nere i Rumänien när vi kom ner.
Några som vi arbetat lite extra med var Olle & Jonathan som jobbat många långa dagar med att få Tauts i ordning inför att det ska kunna öppnas, ni skulle se dessa grabbar så mycket glädje- kärlek o livglädje som dessa sprider runt sig dagligen.
   De arbetar som Volontärer för NETWORKS & varje dag arbetar dem för att fattiga ska få en bättre framtid i detta vackra paradis!



När vi inte har varit i Tauts & renoverat stugor eller grävt har vi även varit i The Community som är själva byn där  man går ut till & möter människorna och har du någon gång varit med om att du kännt så otroligt mycket kärlek eller att om du tänker på någon som du tycker så fruktansvärt mycket om och man nästan bara förjar exblodera av värme och lycka för att du får så mycket kärlek, har du kännt den kännslan!?
     Så otroligt fylld av kärlek blir man när man kommer ut till Comunityn och får träffa alla barn och alla människor som vill hoppa upp och krama en och prata med en och bara ge en så otroligt mycket KÄRLEK!!
                                     Trots att de är fattiga så är de ändå så otroligt rika, de har så mycket kärlek som de delar med sig med, en av volontärerna som jobbar där nere och heter Andreas blev skitig om fingarna och hans telefon började ringa och han skulle svara i telefonen och snabbt som blixten kom 3 kvinnor fram till honom med sina förkläden för att han skulle torka av sig på dem för att hans telefon inte skulle bli smutsig.
        Kvinnorna kan inte bara gå hem för att tvätta sina förkläden efter att han tårkat av sig, men de ger utav de lilla de har. Har man ett förkläde så låter de någon torka av sig på det och går sedan själv smutsig tills man får pengar till att köpa tvättmedel eller tills man får låna en tvättmaskin.
            
               Dessa kvinnor insperarade mig så mycket och jag kommer ha de i åtanken väldigt länge!
Nu har ni fått hört en del, men det är så mycket jag inte har fått med ändå som vi har upplevt som jag vet kommer att finnas inom mig länge och både värma och ligga och påmina mig om hur otroligt bra jag har det!

Om jag ska sammanfatta denna resa med ett ord kommer det bli KÄRLEK!

Jag har verkligen fått känna så otroligt mycket kärlek under denna resa både från alla som jobbar nere i Rumänien , men också från människorna jag har träffat och människorna som jag åkte ner med & Jag hoppas verkligen att även jag kunnat fått spritt lite kärlek till dem jag rest med, men också träffat!

                 För att detta har varit en helt otrolig resa till ett land som jag hoppas att jag
                                     snart återkommer till för min tredje gång!!! :)
                                              

"A pair of muddy feet that worked all day making a difference, 20 muddy feet that worked a day makes even greater difference as together we have laughed, rejoiced, and worked at a place that will never leave our hearts.
And our main change that we made ​​will forever remain as footprints in the ground which now can be reversed by the people whose future we helped to change!"

                                                                                                             Sara Rönning :)

onsdag 2 maj 2012

Ingen solresa- men en resa för livet!!

                               HeeeJJJ- Hooppp!

 Jag erkänner mer än gärna att jag är jätte dålig  bloggerska, det kanske inte är min grej men nu bär det snart av igen till ett otroligt spännande landet- RUMÄNIEN!!!


Denna gång åker vi inte bara ner 2 st utan 25 st, alla är vi nog mer än taggade på att få komma ner & inte minst få sätta sig på flyget utan också få känna värmen som är där nere!

            Som sagt var vi kommer att åka på Lördag kväll till stockholm för att sedan flyga till Budapest & sedan åka bil i ca: 4 1/2 timme tills vi kommer fram till Siria i Rumänien, där vi kommer att arbeta en vecka!
                 Så arbetsbyxorna står högst upp på packlistan, det som vi till största delen av tiden kommer att göra är att gräva djupa diken för att sedan lägga nya ledningar till en farm där unga pojkar i vanliga fall brukar bo & arbeta på.




                        Nu har farmen varit stängd ett tag för renovering och för att de ska kunna öppna igen så måste det dras nya ledningar & grävamaskiner är dyra & svåra att få tag på.

Men vi är 25 härliga jämtländska ungdommar med vilja, styrcka & härliga hjärtan så vi kommer att fixa det galant :)

Vi kommer också att bege oss ut bland byarna och familjerna för att hjälpa till!

                                      Så håll utsik det kanske dyker upp något därifrån här sedan :)

                                                                  KRRRaaammm

                                                                          SARA :D

 


Pssstt.... DECE är ett av alla projekt nere i Rumänien som gör att vi kan köpa mössor och hjälpa fattiga kvinnor att försörja sina familjer!! :)
Kolla in mer här:

lördag 10 mars 2012

Äkta styrka!

FÖReBilD!?
Har du någon förebild eller någon som du ser upp till extra mycket?
En eller flera personer som du beundrar lite extra & som du tycker gör bra saker eller lever på ett bra sätt.
Jag har funderat senaste tiden över vem jag har som förebild & vem jag ser upp till, jag funderade en stund och sedan kom jag fram till att det finns några, men en utav av dem är min egen underbara MORMOR....



En kvinna full av kärlek, styrka & massor av glädje & värme!
En mil på cykel eller bakning av hundratals bullar är inget som är något problem.
Mormor som också heter Irene Har jobbat med människor hela livet, både i sverige & i Thailand.
Med ett hjärta av guld hjälper hon gärna sina vänner i sin omgivning nu när hon är en ganska nybliven pigg pensionär.
Irene har ganska många Barn& barnbarn i sprida delar av världen & sverige, allt från Syd Afrika till lilla Jämtland...
Mormor sa en gång till mig att  skönhet kommer från insidan & denna kvinna har gott om skönhet & jag är helt säker på att den kommer innefrån.
Jag beundrar dig MORMOR & du är min stora förebild!!!!





Den styrkan som denna kvinnan har tror jag inte handlar om den styrkan vi tänker på när vi tänker styrka, jag tror att det finns en annan styrka som är så mycket starkare.
Att vara stark är inte att aldrig falla eller att alltid veta allt och alltid  kunna allt.
Att vara stark är inte att alltid orka skratta eller att alltid vara den som hoppar högst
eller att vilja mest
Att vara stark är inte att lyfta tyngst eller att komma längst eller att alltid lyckas
Att vara stark är att leva livet som det är, att acceptera dess kraft och ta del av den. Att falla till botten slå sig hårt och alltid komma igen
Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast
Att vara stark är att se ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå dit.

BaCilleR av GRöN sort!!!!!



Host & snörvel & bbbLLLäääää...... Jag har drabba av någon lång seg förskyldning & det är verkligen inget jag njuter av eller hade tid till egentligen.....


Med träningsverk i magen så stoppar jag i mig allt som finns i vitamin väg för att utrota alla baciller på sturt!

fredag 9 mars 2012

SvaRt- ViTT & Nytt!

Nu äntligen har jag förnyat min blogg lite som innan var väldigt jul- insperarad & nu behöver gå vidare! :)
Bilderna som är tagna är min otroliga syster som tagit kolla gärna in hennes foto blogg:http://fridaronning.blogspot.com/

Tack Frida för gryma bilder!



måndag 16 januari 2012

Den lilla hamstern!

Den lilla hamstern!


Hamster är ett litet djur som viss gillar och andra inte alls, men jag ska berätta en historia som jag alltid påminner mig själv om när jag inte är nöjd el. när allt bara känns lite grått…
För många år sedan kände jag en tjej som hade en del psykiska problem och bodde större delen av tonåren i ett grupp boende med en del av sina kompisar som hade liknande problem.
Efter ett par år stängdes detta gruppboende igen och flickan fick flytta in i en lägenhet helt själv. Jag var och hälsade på flickan några månader efter att hon flyttat in och hon visade mig ivrigt runt i hennes nya hem. Köket var nytt, med spis, kylskåp och frys, hon hade fått en ny musikanläggning och en alldeles ny tv med jätte bra bild kvalité och ett ljud som var minst lika bra.
Stolt gick hon vidare och visade mig runt i varje rum för att visa hur fint hon hade det. Hela lägenheten var fin och välordnad. Egentligen fanns det bara en sak som fattades, det kändes att flickan var väldigt ensam.
Det gick någon månad och plötslig ringde hon upp igen.
-          Du kan väl komma och hälsa på mig, sa hon. Jag har skaffat mig någon som du bara måste få se!

Det gick ett par veckor och så ringde jag på hennes dörr igen. Glatt vinkade hon mig in i lägenheten.
-          Skynda dig , ropade hon ivrigt. Jag har blivit sambo. Du måste få se min nya pojkvän.
Lite undrande sökte jag mig in i den lilla lägenheten. I hallen fanns ingen sambo, inte heller i vardags rummet heller. När vi sedan kom ut i köket fick jag syn på buren med sågspån och den lilla upp och ner vända pappkartongen. Flickan lyfte upp lådan och där in borrad bland sågspånet låg det en liten förskrämd hamster. Jag satte mig på huk och tittade på det lilla husdjuret.
-          Så gullig han är, utbrast jag. Vad roligt att du har skaffat dig en hamster. Det måste vara jättemysigt att få kela med honom?
-          Nä, svarande hon avmät. Jag tror inte att han tycker om mig. Han bits och rivs när jag kommer för nära.
Jag såg sorgset på henne.
-          Det var ju inte så kul, utbrast jag. Att inte kunna kela med sitt eget husdjur.
-          Åh, sa hon, det gör inget. Det var inte därför jag skaffade det.
Hon satte sig ner på en av köksstolarna bredvid.
-          När jag kom den här lägenheten blev det väldig ensamt. Ingen som sa till mig när jag skulle gå upp på morgonen och ingen som brydde sig i fall jag kom hem på kvällen. Då tänkte jag att jag behövde ha någon som behövde mig. Något som gjorde att jag var tvungen att gå upp på morgonen och som inte klarade sig ifall jag inte kom upp. Något som väntade på mig om kvällarna och som inte skulle klara sig om jag inte fanns.  Det var därför jag skaffade honom.
Försiktigt böjde hon sig fram och strök det lilla skygga djuret över ryggen.   
-          För mig räcker det att veta att han behöver mig, sa hon. Det var just det jag kände att jag behövde.
Jag satt på huk framför den hamsterburen med en sällsam känslan av att den psykiskt sjuka flickan sagt något väldigt viktig om livet. Givetvis behöver man varken vara ensam eller sjuk för att få känna så.
 Jag tror att varenda en av oss människor behöver ha någonting som behöver oss, som får oss att gå upp på morgonen och som inte klarar sig om vi inte fanns, något som ger oss en andledning att komma hem på kvällarna och som längtar och vill att just vi ska komma.
Vad det är som behöver oss måste få skifta mellan olika människor, och kanske också under olika perioder av våra liv. Men själva tanken att vara behövd kommer att följa oss genom hela livet och det är något vi alla vill känna. Det blir en andledning till att fortsätt att leva. Utan detta förlorar vi något av drivmedelet för vår färs. Om vi inte hittat någoting annat får vi nog åka och också köpa en lite hamsterpojke, vi också. För något behöver vi ha, någoting som behöver oss!

onsdag 4 januari 2012

Tomten i glaskupan!

När jag som liten 5 åring sätt & väntade på Tomten existerade inget annat allt man tänkte på just då var vad det skulle finnas i tomtens säck. Vad skulle jag få i julklapp i år, skulle jag få den där dockan som både kunde bajsa & skratta.
Den dockan jag stått och kollat på i leksaksaffären i flera timmar och bara önskat att jag fick ta med mig hem…

Det var alltid ett myller av fjärilar i magen innan det äntligen knackade på dörren, men så äntligen var väntan över det hördes ett knack på dörren och där stod han TOMTEN med det vita skägget & de röda kläderna, go och rund med en säck full av klappar.

Lycka var total när jag äntligen fick dockan, jag matade och byte blöja på henne dag ut och dag in, tills ett halvår senare då hon blev liggandes i min bokhylla bland alla andra ”gamla” julklappar och födelsedags presenter.

Tills i år 13 år senare då jag hittade henne i en kartong på vinden där det stod BARNENS LEKSAKER med stora bokstäver, där i låg min docka den jag för 13 år sedan önskat mig över allt annat på jorden & jag hade säkert hållit ett långt föredrag för mamma om hur bra det vore om jag fick den här dockan och hur mycket jag skulle leka med den.
I den här kartongen så låg det även en glaskupa med en tomte i, ni vet en sådan där glaskupa som man kan vända upp och ner och när man gör det så ser det ut som om det snöar.
Saker som glöms bort efter jul, saker som sedan glöms bort i många år framöver…

Jul är en högtid som sägs vara kärlekens högtid, man ger bort presenter och alla ska vara lite extra snälla och generösa. Man ser reklam efter reklam på tv:n om vad man kan köpa i julklapp för att vara med och förändra förutsättningarna för fattiga på olika sätt, men vad händer efter jul när allt är slut.

Jo, jul grannen kastats ut, paketen är slut, pyntet packas ner i samma lådor för att nästa år igen packas upp, men vad händer med givmildheten och snällheten försvinner det också med ner i lådorna med allt pynt och plockas fram igen om ett år?

Är det bara under julen som de fattiga behöver oss?

NEJ, det är just det vi glömmer bort. Vi hamnar i glaskupan hos tomten där snön sakta faller ner, vi glömmer bort att du & jag behövs även efter jul. Det finns barn som dör och svälter även efter jul, det finns människor runt omkring oss som fortfarande sitter ensamma även fast det inte längre är jul, men ändå glöms det bort!

Du kan vara en hjälte eller en ängel för någon även när det inte är jul.
Vi alla behövs för att inget barn ska behöva dö av svält, vi alla behövs för att människor inte ska behöva vara ensamma, vi behövs hela tiden, inte bara när det är jul och nyår jag tror att du & jag kan vara med & förändra vår värld för varje dag som går.

Jag tror inte att tomten eller paket ska behövas för att vi ska kunna ta fram vår snällhet eller omtanke till människor som har det sämre än vad vi själva har det, nej jag tror att det finns i alla människors hjärtan en liten tomte, ängel, samvete du får kalla det vad du vill.
Något som talar om för dig att vara nöjd med det du har & ge av din tid eller dina pengar till någon eller något som är med och förändrar.

Vissa kanske DET sitter lite längre undan gömt än hos andra, men jag vet att alla människor jag möter på gatan vill vara del av en förändring bara det att man inte vet om det ännu eller vet hur man ska kunna vara en del utav av det!

Om du nu känner att du vill vara en del av en förändring men inte vet hur, så ska jag ge dig några tips här: Networks är en organisation som jobbar med ett själv hjälps projekt nere i Rumänien, där man hjälper till med läx hjälp, man delar ut kläder, kommer till familjerna för att låna ut tvättmaskiner så att de kan tvätt barnens kläder så att dom kan gå i skola, de ger kvinnorna ett arbete samtidigt som dom kan vara hemma och ta hand om barnen.
Låter det för stort för dig att kunna hjälpa till eller har du inte tid att åka ner till Rumänien?
Då har jag ett utmärks förslag, köp en av alla fina produkter som
DECE har, det är kvinnorna som virkar eller syr mössor, sjalar, sockor.
Köp en mössa och du är med och förändrar framtiden för dessa kvinnor.
Att var med i en förändring behöver inte vara svårt, det gäller bara att man börjar med något litet som kan bli stort!

Min måne är lika stor som din!

När full månen lyser upp vår natt himmel är det alltid något extra, något speciellt vissa tror att när det just är full måne händer det något speciellt, andra säger att när det är full måne födds det ett nytt barn.
Om full månen finns det många teorier och alla får ha sin egen…
Men oavsett vad du tror på eller inte så är min full måne lika stor som din vart du än kommer att befinna dig världen, håll bara upp din tumme mot månen så kommer den alltid att vara lika stor som min i perspektiv.
På så sätt kan du alltid vara nära någon som är långt borta, när full månen kommer till dig är den alltid lika stor som för den som du saknar och är långt bort! På så sätt är ni nära varandra men ändå så långt bort…

söndag 1 januari 2012

Stockholm!

Nu har det varit nyår & det har varit så härlig, vi har varit i stora staden....
Jag har varit på besök hos min pappas syster och hennes härliga familj:)
Vi har kännt av stor stads pulsen, jag är så otrolig fascinerad över vilken otrolig puls det är.
Hemma i min lilla idyll är det är klart att det är mycket och man är stressead i bland men inte alls på samma sätt, jag har helt enkelt förståt att jag inte är ämnad för att bo inne i en större stad, men samtidigt är jag imponerad över dom som klarar av det & trivs med det!


Men på något sätt är det väldigt härligt att just nu känna att man inte har något större behov av att komma i väg hem i från, jag trivs bra där jag bor just nu. Men jag vet och tror inte att det enbart är platsen jag trivs med, nej det är alla som bor och lever runt omkring mig som får mig att tycka så otroligt mycket om mitt hem!

Jag tror att det är bra att det finns människor som trivs i storstads pulsen och inte alls kan tänka sig att flytta ut på landet bland skog & fjäll.
Men det är också tur att det finns sådana natur nördar som jag som inte annat än vill & drömmer om att få bo bland fjäll & skog, men inte alls tycker om stor-stads pulsen!
Så jag är en nöjd skogs mulle som lever i min åredal & njuter av min snö & mina fjäll!